jag var ute och red ikväll
vi travade fram på en mörk mysig skogsväg
kolsvart runt om oss
satt och sjöng lite (som vanligt per gessle-här kommer alla känslorna. det är en låt man verkligen kan texten på, och det är kul)
jag började tänka lite på allt möjligt
tankarna for iväg till skräckfilmer (brukar ha en tendes att göra det)
skrämde upp mig själv. oftast blir jag inte rädd då jag är ute med hästen, det känns så tryggt. men ibland lyckas jag skrämma upp mig rejält. som idag.
hur som helst
vi travade på och helt plötsligt hörde jag ett stort fett brak i skogen
då kom tanken: nu dör jag, på riktigt.
hann tänka en massa saker, trodde antingen att det var en mördare eller en björn.
när hjärtat börjat slå igen och tankarna var klara såg jag att det bara var en fågel
en fågel, jaha. tror förresten att fågeln blev ännu räddare än mig & hästen.
hade dock varit coolare om det var krokmannen. för då hade jag galopperat iväg
och han hade aldrig fått tag på oss.
ibland skulle jag vilja se en björn också. men det är bara ibland.
hade ändå varit otroligt häftigt.

jag såg förresten ett stjärnfall idag, det var vackert
och nu hoppas jag på att min önskan ska slå in