min favorit

Igår sprang jag ut på en joggingrunda. Det är min favorit runda. Den är faktiskt riktigt bra. Jag tänkte visa lite bilder så ni kanske kan förstå varför den är så fin. Det är sådan otrolig mix på olika naturlandskap. JAJA ni kommer att förstå strax....


Det börjar med lite landsvägspringande. Jag hoppas alltid på att det inte ska komma några bilar just då jag springer där. För om det kommer bilar börjar jag alltid springa myycket fortare än vad jag egentligen orkar (för jag vill se vältränad ut, hehe) så då blir jag så satans trött resten av vägen.



Sen svänger jag in på en grusväg. Och dagen till ära står det en ståtlig solros och strålar. Mycket fin.


Sen fortsätter jag på grusvägen och börjar springa in i skogen. Det är nu spänningen börjar. Kommer jag få se en älg? En björn? Kommer jag snubbla över en rot? Eller kommer jag springa vilse? Som sagt, spänningen börjar!



Följer vägen och kommer sen in på en grässtig. Det är väldigt svårt att springa där, och man måste hålla tungan rätt i munnen för att inte ramla.



Den fortsätter ett tag... mm


SEN! kommer jag ut till ett kalhygge. Där är det mycket upp och ner, och jag får känna mig som en orienterare, fast utan karta och kompass.


Skoooog. Ser ni älgen till höger också? Den står och kikar på mig :-) Nej jag driver.. Älgarna har respekt för mig, och gömmer sig.


Ett till hygge. Lite mindre dock, men exakt lika roligt att leka orienterare.


Sen blev jag trött, så jag kunde inte hålla kameran still, därav den suddiga bilden.


Den jäääääättestora myrstacken. Om jag är riktigt trött och inte riktigt orkar springa brukar jag stanna och peta lite med en pinne i myrstacken så att myrorna blir arga. Det är kul. 


Och här ser man slutet på skogen, och början på... Ja, det vettefan.


En fin äng. Nu är det ganska nära målet, och jag ökar litegrann.


Sen kommer vi till en hästhage. En av säkert 125 000 i bensbyn.


Slutspurt. Här försöker jag springa så fort som möjligt så bilarna inte hinner se hur extremt röd jag är i ansiktet. 


Sen kuuutar jag upp där. Och slutar inte springa förän jag har tagit i garagedörren.


Huset jag har längtar till under hela joggingturen.




Och då vet ni det också. Jag visste väl att ni hade undrat över det :-)
Nu ska jag sitta och göra ingenting ett tag. CiAO.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0