Pappa berättade att när jag var kring 5-6 år och mamma eller pappa skulle väcka mig, så log jag alltid innan jag öppnade ögonen när jag blev väckt. Trots att jag var jättetrött så var jag ändå glad. När jag blev ca 8 år brukade jag istället säga Det är natt, jag vill sova och dra täcket över huvudet när de väckte mig. Känns som att det bara har gått utför med åren.


Här kommer en snabbspolning av mitt liv, håll i er!